en helt vanlig bussresa.
Jag säger hej, stoppar ner mitt gymnasiekort och går sedan vidare och ser mig omkring - förhoppningsvis är min favoritplats längts fram till vänster ledig. Jag sätter mig, lägger väskan i knäet och plockar upp min mp3. Sladdarna är förmodligen ihoptrasslade vilket gör mig lite frustrerad, ofta sätter jag på mig lurarna trots att jag inte rett ut det helt. Jag sätter igång en bra låt på hög volym och gör mig bekväm, och börjar sedan sakta upptäcka vad som pågår utanför fönstret. Jag tittar på människorna, in i parken, jag funderar på hur det där lilla trädet vid uppfarten plötsligt har blommat ut så fint. Jag börjar sakta lägga upp mitt mp3-schema, som finns abstrakt i mitt huvud så att jag ska hinna lyssna på de låtar som jag helst vill lyssna på. Ligger jag lite efter i schemat så får jag gå till nästa, även om den nurvarande låten inte spelat klart ännu.
Plötsligt vibrerar det i väskan, jag tror först att det är min mobil men sedan inser jag att det är busschaffören som dragit på ordentligt med högtalarna. "Nästa uppehåll, Jönköpingsgatan.." jag försvinner vidare in i min värld, jag ser på när åttan mot andra hållet kör förbi och hur gulligt det är när chaffisarna vinkar till varandra. Plötsligt så befinner det sig en långsam cyklist framför bussen, och då blir jag lite irriterad. Snart åker jag förbi ett stort vitt hus med en öppen trädgård och ett orange tak, då inser jag tillslut att det är mitt hus och att jag inte har tryckt på stoppknappen ännu. När jag väl ska gå av så sitter jag kvar så länge som möjligt, men inte för länge, för då kanske chaffisen inte tror att det är någon som ska hoppa av utan kör vidare.
Trots all den här tankeverksamheten
så tar du upp ungefär 80% av vad som
pågår inne i mitt huvud under en bussresa på 12 minuter.
Nu måste jag bruka lite allvar och börja öva på till tal inför imorgon.
Plötsligt vibrerar det i väskan, jag tror först att det är min mobil men sedan inser jag att det är busschaffören som dragit på ordentligt med högtalarna. "Nästa uppehåll, Jönköpingsgatan.." jag försvinner vidare in i min värld, jag ser på när åttan mot andra hållet kör förbi och hur gulligt det är när chaffisarna vinkar till varandra. Plötsligt så befinner det sig en långsam cyklist framför bussen, och då blir jag lite irriterad. Snart åker jag förbi ett stort vitt hus med en öppen trädgård och ett orange tak, då inser jag tillslut att det är mitt hus och att jag inte har tryckt på stoppknappen ännu. När jag väl ska gå av så sitter jag kvar så länge som möjligt, men inte för länge, för då kanske chaffisen inte tror att det är någon som ska hoppa av utan kör vidare.
Trots all den här tankeverksamheten
så tar du upp ungefär 80% av vad som
pågår inne i mitt huvud under en bussresa på 12 minuter.
Nu måste jag bruka lite allvar och börja öva på till tal inför imorgon.
Om att äta vad man vill.
Jag var nyligen hos en kompis och firade hennes 19årsdag då det blir dags att grilla. Hennes pappa frågar mig och en annan tjej om det är okej att vi grillar sojakorven och köttet på samma grill, vilket både tycker är helt okej. Då är det såklart någon som ska fråga "jaha, och varför är ni vegetarianer då?". Jag sade lite varför jag var det och nämnde också att jag äter fisk. Då frågar den här tjejen "så du äter inte kött men inte fisk? Är det inte lika synd om fiskarna?", varpå hon sedan frågar "använder du smink som är testat på djur?". Jag kände mig grymt ställd mot väggen och svarade att ja, tyvärr så har jag inte så stor koll på det smink som jag använder, och då säger hon "oh, shame on you. Det är ju antingen allt eller inget liksom."
Jag var frustrerad i flera timmar efter det - sen när blev det okej att klanka ner på någon för det personen i frågan äter? Jag förstår verkligen inte, vad man stoppar i munnen är väl upp till en själv? Jag väljer att äta fisk för att det är nyttigt, och för att jag prioriterar min hälsa precis lika mycket som jag prioriterar mina åsikter. Det är bättre att göra något än ingenting.
Jag var frustrerad i flera timmar efter det - sen när blev det okej att klanka ner på någon för det personen i frågan äter? Jag förstår verkligen inte, vad man stoppar i munnen är väl upp till en själv? Jag väljer att äta fisk för att det är nyttigt, och för att jag prioriterar min hälsa precis lika mycket som jag prioriterar mina åsikter. Det är bättre att göra något än ingenting.
Jag satte mig ute i vårdugget och tog en cigg.
Blombladen från träden dalade ner som små flingor
och bäddade ner sig bland gräsets fuktiga strån.
Nu ska jag se om det finns något plugg jag
kan förbereda inför imorgon, hej så länge!
Back and forth.
Imorgon är det söndag. Söndag är ingen bra dag. Efter söndag kommer måndag, och på måndag ska jag till skolan. Efter två veckors påsklov har jag faktiskt börjat sätta mig ganska bekvämt i den lediga, soliga situationen. Kommer att kännas konstigt att behöva sätta sig i skolbänken igen för att prata om demokrati och universums slut. Jag vet, jag är en typisk bitter tredjeringare, med studenten som sitt ända sikte.
Jag vill verkligen inte plugga mer, det är helt sant, och förfärligt också för den delen. Lilla minsta uppgift vi får känns som det jobbigaste i världen ungefär, till och med om det är engelska eller teater. Är det för att jag är lat? Eller helt enkelt för att jag är så skoltrött som man kan bli? Jag har alltid varit en person som hatar att göra saker som jag tycker är tråkiga. Visst, det är väl alla, men skillnaden är att jag tar väldigt lång tid på mig innan jag väl får det gjort. Jag önskar att jag var en av dom som bara fick det gjort, och så var det färdigt med det. Spara det roliga till sist liksom.
Nu ska jag tvätta och städa lite och sedan får vi se om jag faktiskt orkar med nått plugg, hej så länge!
Jag vill verkligen inte plugga mer, det är helt sant, och förfärligt också för den delen. Lilla minsta uppgift vi får känns som det jobbigaste i världen ungefär, till och med om det är engelska eller teater. Är det för att jag är lat? Eller helt enkelt för att jag är så skoltrött som man kan bli? Jag har alltid varit en person som hatar att göra saker som jag tycker är tråkiga. Visst, det är väl alla, men skillnaden är att jag tar väldigt lång tid på mig innan jag väl får det gjort. Jag önskar att jag var en av dom som bara fick det gjort, och så var det färdigt med det. Spara det roliga till sist liksom.
Nu ska jag tvätta och städa lite och sedan får vi se om jag faktiskt orkar med nått plugg, hej så länge!
Stressen går inte att vila bort?
Det är lustigt: så fort jag känner att nu ska jag äntligen vila så blir jag bara rastlös istället. Jag sitter där och tänker på allt jag måste göra meddans paniken sakta slår sin rot och får mig att kippa efter andan. Hur vilar man egentligen? Det känns som att vad jag än hittar på så lyckas jag aldrig slappna av helt och hållet. Gör jag ingenting blir jag rastlös, vill jag göra någonting känner jag mig för lat, och det finns ju inget mellanting precis. Nej, det är kluddigt det där.
Veckans bästa vän: Red Bull, Burn, Hustler eller vad du än föredrar - tack för att ni räddar våran klass från undergång. Under dagens repetition fann jag tomma burkar överallt i repetitionssalen samt en drös med elever med en energidrink i näven. Tur för mig att jag själv investerad i ett flak med Euroshopper energy drinks, och tro det eller ej: dom smakar faktiskt riktigt gott.
Nu ska jag rätta lite i min bok och sedan försöka få lite sömn. Night.
Veckans bästa vän: Red Bull, Burn, Hustler eller vad du än föredrar - tack för att ni räddar våran klass från undergång. Under dagens repetition fann jag tomma burkar överallt i repetitionssalen samt en drös med elever med en energidrink i näven. Tur för mig att jag själv investerad i ett flak med Euroshopper energy drinks, och tro det eller ej: dom smakar faktiskt riktigt gott. Nu ska jag rätta lite i min bok och sedan försöka få lite sömn. Night.
