That is how I woke up.

När något biter sig fast i en och kommer med sin onska är det lätt att inbilla sig att det kommer igen, igen och igen. Det blir som en oskriven vana som man trots dess obehag stannar kvar vid och accepterar. Inte bara nätter, även dagar - man låter den sprida sina frön utan att göra motstånd. Man blir som en svamp som suger upp allt det onda och inte ens vågar se åt det som är gott. Självförakt, dödsånget, sömnproblem, sprickan i självkänslan som tycks allt för stor, försvinn.

Lugn fredag at last

I början av veckan bestämde jag mig för att jag skulle ta det lugnt på fredag, vilket annars inträffar väldigt sällan (vi behöver inte tänka på att jag ska ut imorgon). Anyway, så nu har jag konsumerat sourcream and onion chips med fresh island dip samt marabou apelsinkrokant och mjölk and I feel great! Jag har inte ätit ren skräp på hur länge som helst och nu känner jag mig fulländad, som en ny människa ungefär - tankad och färdig. Tanken att det är back to discipline på söndag är ingenting som vi behöver tänka på nu, för jag lever ju såklart i nuet.

Nu ska jag lira Zelda och fira att min mage och mina smaklökar jublar till sång och skumpa. On and on cheers.


If you seek Amy

All of the boys and all of the girls
are begging to eff you see kay me


Bara jag som tycker att Britney är hilarious och kick-ass?
Fattar du inte grejen är du lame, haha.

Nu är jag äntligen fri från influensan, känns gött. Ganska tråkigt
att jag inte har kunnat träna normalt dock, känner mig lite efter.
Är lite deppig också eftersom att jag idag fick reda på att mitt
lag inte får premiären som är för skolan med vår slutmusikal. =(
Suger lite, aja - vi får iallafall lördagkvällen så det är väl okej.

Nu ska jag spela lite Twilight Princess och sedan krypa ner i min säng.
On and o-o-ooooon out wo-o-ooorn.


Face the facts

Och nu vet jag varför jag inte skulle ha gått dit.

RSS 2.0