Godnatt.

Ouch. Imorgon finns det en hel del nerver att ta hand om till teater och sångprovet. Jag känner mig inte ens säker på varken min sång eller monolog, men wtf.. Jag är så fett trött att jag knappt orkar sitta här, fattar inte varför jag gör det. Sov en stund innan, men tvingade upp mig själv sen. Det är fett skönt men samtidigt hemskt att sova mitt på  dagen, det känns som att man missar en massa. Sen när man vaknar är man helt lost, vet varken tid eller dag.

Alltså, damn. Du var fett skillad måste jag säga.. eller så var det bara jag som var desperat att bli av med egna bekymmer. Eller vad var det egentligen? Jag kan inte sätta fingret på det, men nått lyckades du jävligt bra med. Haha.. fattar du hur kär jag var? Så länge.. Du rubbade allt, och jag måste säga att jag trodde verkligen inte att det kunde hända. Well, everything happends for a reason! Det var nog dags att släppa det. Trots att jag ville hoppas visste jag någonstans där inne att jag aldrig skulle få som jag ville, ever.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0