Crapmuffin

Ibland sitter jag uppe bara för att sitta uppe. Jag får någon slags ångest över att gå och lägga mig och veta att jag ska somna, lämna dagen och allt som har varit och hänt under den. Känns som att jag bara vill fortsätta vara vaken och göra något, och inte ligga i min säng och försöka somna och låta kropp och sinne slappna av. Låta mig själv tänka liksom. Det är bättre att inte tänka mina barn, jag lovar.