Crapmuffin

Då har man varit duktig och tränat idag, tio gick jag och Josefine upp, som jag för övrigt sov hos inatt. Vi tittade på Du kommer att möta en lång mörk främling, Josefine somnade så det knakade och jag såg klart den, bara för att jag hatar att inte se klart filmer som man ändå börjat titta på. Dryg var den iallafall! Så nu har jag käkat köttbullar med creme fraiche och kommer nog att gå till jobb lite tidigare. Morsan är fortfarande som en puttrande vulkan, jag ringde Kalle för tröst och jag fick tröst. Skönt att man för en gång skull har honom på sin sida haha, han är jättegullig. Han säger att det inte alls är okej att hon håller på så och att han kan komma och hämta mig när som helst, ifall det skulle bli problem. Och att han ska försöka lösa det. Det hoppas jag verkligen att han lyckas med, för det är rätt så jobbigt att känna att man knappt vågar komma hem. Jag vill inte hängar runder som ett fån hos annat folk heller, det känns inte alls bra. Tur att jag har Kalle, och tur att David kommer hem idag! Som jag för övrigt saknar väldigt mycket, trots att det bara gått tre dagar. Samtidigt har det varit skönt på ett sätt, att va ifrån varandra lite för att sen kunna sakna varandra. Så brukar det ju inte vara vanligtvis haha! Men det ska bli skönt att komma hem till honom ikväll efter jobb och kramas och spy ut sina känslor lite. Nej nu ska jag hoppa in i duschen, Debski blir nog glad när jag kommer typ... två en timme för tidigt! Hejdå!