Crapmuffin

usch usch usch vilken kväll igår... var glad osv i början men sen satte snefyllan in, och inte fysiskt men psykiskt. bara satt och stirra rakt ut, ville bara hem. så jag åkte hem tidigt till david och bara grät. sjukt.. mår lite bättre nu, nu är det huvudvärken som gäller istället men hellre det! så..

1. gråt
2. gråt igen
3. var arg och ledsen
4. låtsas vara glad
5. få utbrott
6. urladdning
7. aktivering
8. ta sig i kragen
9. gå vidare

det enda som egentligen fungerar är tid. att kontrollera tankar och känslor är något av det svåraste som finns, det är nästan omöjligt. så det känns så jävla meningslöst att gå runt och försöka låtsas. intala sig själv att allt är bra och att man är glad. alla säger att man ska rycka upp sig, göra si och så för att må bättre. jag brukade vara den som sade så med, men nu när jag själv är i en jobbig period så har jag fått en helt annan förståelse. man behöver hjälp, man behöver stöd, men den enda som verkligen kan lösa problemet är en själv, just för att det är ens eget liv och ens egna problem. det känns så jobbigt att höra david säga "suck.. ja, vad är det nudå ingrid?". jag hatar den tonen. när jag är ledsen vill jag bara bli kramad och lyssnad på, men samtidigt förstår jag honom, för jag belastar honom något otroligt med. och när jag tänker på att jag gör det mår jag ännu värre. då vill jag bara stänga in mig själv så att jag blir den enda som får lida av min egen missär. så beklagande jag låter nu haha.. men men, så är det. det är skönt att skriva av sig, och om det är något som hjälper så gör jag det.

jag måste våga lita på att det kommer att bli bra. att jag är bra. att jag kan.